Ett tråkigt, men också ett viktigt ämne inom idrotten är dessa korsbandsskador. Tyvärr drabbar handbollen under varje säsong av en rad korsbandsskador.
Varför?
Finns det något mönster?
Tränas det för hårt?
Har sportens utveckling med exempelvis snabbare spel, olika riktningsändringar gått för fort, en vad spelarna klarar av?
Handbollsbloggen har berört ämnet flera gånger och reaktionerna från er läsare har varit många.
För ett par veckor sedan hörde UppsalaHK:s assisterande tränare Per Haglind av sig.
Per Haglind, sade följande:
Jag läste med stort intresse din blogg i UNT/Sigtunabygden (20151120) där ett läsarbrev publicerades angående korsbandsskador främst inom damhandboll. En rad frågor väcktes och vissa av läsarens mer eller mindre egenkonstruerade teorier nickade jag igenkännande åt. Men jag tänkte också: Är det verkligen så här det ligger till? Vad vet vi egentligen om korsbandsskador inom handboll? Eftersom jag själv inte är någon expert i ämnet men tror på vetenskap, forskning och expertis är detta ämne mycket intressant.
Per Haglind tog saken i egna händer och ringde Upp IFK Kristianstads läkare Markus Walldén, som är Idrottsläkare, medlem av SHF:s medicinska kommitté mm)
Hur är vanligt är det med knäskador inom handbollen nu jämfört med 1990-talet? Finns statistik på detta?
-Det finns inga bra data i handbollen från 1990-talet att jämföra med. De siffror som finns i registret för Folksams Idrottsskadeförsäkring är inte helt tillförlitliga utan snarare toppen av ett isberg då det i inrapporteringen finns ett mörkertal. Korsbandsregistret där alla korsbandsoperationer i Sverige registreras sen 2005 visar däremot vare sig på en ökning eller minskning de senaste 10 åren, utan ligger snarare på en konstant nivå.
Är det ”ofta” livstids konvalecens på korsbandsskador år 2015? Kirurgi och idrottsmedicin utvecklas trots allt?
-Har man haft en korsbandsskada så riskerar man en ökad risk för knäproblem och förslitningsskador. Idrottsmedicinskt benämner man inte ett korsbandsopererat knä som ett ”friskt knä” utan ett ”stabilt knä”. Men det är väldigt individuellt: vissa får uttalade problem efter korsbandsskador och operationer, andra får mindre. Har man skadat även menisk och brosk i samband med korsbandsskadan så ökar risken för att man får problem efter operationen på kort eller lång sikt. De som skadar sitt korsband mer än en gång löper också större risk att få problem med knäet även fortsättningsvis.
Har man generellt för bråttom tillbaka till comeback efter korsbandsskador? Vad är konvalecenstiden inklusive rehab på en korsbandsskada?
-Det har man haft historiskt sett, men den trenden är på väg att ändras. Under många år gällde 6 månaders konvalescenstid för korsbandsskador, dvs tiden mellan operation och comeback. De flesta korsbandskirurger pratar idag istället om 9 månaders konvalescens med villkoret att kriterierna för rehab är uppfyllda. Idag är rehaben efter korsbandsoperationer snarare kriteriebaserad än tidsbaserad, dvs först när du kan göra vissa saker med knäet, så kan du gå vidare till nästa nivå i rehabprocessen.
Hur många procent styrka/stabilitet ska man ha i knäet innan man blir clearad att göra comeback?
-Tidigare var kriteriet att man skulle ha 85-90% av styrkan runt knäet jämfört med friska sidan. Idag pratar man snarare om att spelaren ska ha 100% eller mer (!) av styrkan spelaren hade före skadan. Spelaren ska alltså vara ”superkompenserad” i knäet innan hen får göra comeback, dvs vara starkare och stabilare i knäet än före skadan. Idag har man dessutom bättre koll på vad man ligger på för värden före en eventuell skada, då man i många klubbar är flitigare och mer systematisk med att mäta sådana saker kontinuerligt hos spelarna. Tidigare jämförde man ofta styrkan i det rehabade knäet med spelarens friska knä och det kan vara missvisande eftersom spelaren ibland tappar i styrka även runt det friska knäet under skadeperioden.
Ökar risken att skada andra knäet om man gjort illa ena knäet?
-Ja, risken för upprepade knäskador ökar efter en korsbandsoperation. Enligt en stor amerikansk översiktsstudie så skadar 6% av de som opererat korsbandet samma korsband och 12% skadar korsbandet i andra knäet inom 5 år efter comebacken från första knäskadan. Risken att skada korsbandet i andra knäet ökar med tiden medan risken för en återfallsskada i det opererade knäet är högst inom 2 år efter operationen.
Finns belägg för att golvmaterialet påverkar risken för korsbandsskador? Vet att det föreligger en diskussion i fotboll med olika slags konstgräs och skor.
-Det finns en ca 10 år gammal norsk studie som faktiskt visade på att risken för korsbandsskador i handboll är mindre på parkettgolv jämfört med andra typer av golv. Men den studien har inte fått något större genomslag och har inte följts upp. Det verkar som andra faktorer väger tyngre när man väljer golv i nya hallar. I fotbollen diskuteras och forskas det mycket kring om konstgräs och nya typer av skor ökar risken för korsbandsskador. Man har dock inte med statistisk säkerhet kunnat fastställa att så skulle vara fallet. I handboll är skorna oavsett märke ungefär likadant uppbyggda så den faktorn kan vi nog utesluta i våra funderingar kring korsbandsskador inom handbollen.
Släpps damspelare fram i för tidig ålder innan de är fysiskt färdiga? Ökar detta i så fall risken för knäskador? Finns statistik på ålder/knäskador i handboll (och/eller fotboll)?
-Det är en delikat fråga. Generellt är det så att tjejer mellan 14-18 år är den demografiska grupp som löper störst risk att skada sina korsband. Samtidigt är det så att många tjejer är fysiskt färdigutvecklade när de är 16 år gamla. I snitt ligger de 1-2 år före killar i den fysiska utvecklingen. De tjejer som i tidig ålder tar plats i ett elitlag i handboll tillhör rimligtvis den grupp som är tidiga i sin fysiska utveckling. (Pers anm: 17 år är nuvarande åldersgräns för att delta i seniorhandbollsspel i Sverige.)
Vad kan vi då göra inom handbollen för att förebygga korsbandsskador?
-De flesta korsbandsskador sker utan kontakt, t ex när man landar ”konstigt” på ett ben efter upphopp eller i en ”stegisättnings”-rörelse. Det man kan göra för att förebygga knäskador är att träna allsidigt, framförallt bål- och knästabilitet. Men effekterna av den träningen är en färskvara. Det räcker alltså inte att endast göra det under försäsong, utan det måste göras kontinuerligt under pågående säsong.
Vad är ”Knäkontrollen”?
-Fotbollen har jobbat kontinuerligt med att utbilda tränare i projekt ”Knäkontroll”. Knäkontroll är ett batteri med övningar som tar 10-15 minuter att genomföra och som man ska köra ca 2 ggr i veckan. När man jämförde grupper som körde respektive inte körde övningarna har man sett att korsbandsskaderisken minskade med 64 procent för gruppen som körde övningarna.
Ett liknande projekt pågår i svensk handboll men där har man inte alls samma (ekonomiska) resurser att utbilda tränare eller genomföra en landsomfattande registrering av deltagare. Det har dessutom pågått för kort tid för att kunna se om man fått samma positiva effekter där.
http://www.folksam.se/forsakringar/idrotta/knakontroll
http://www.svenskhandboll.se/ImageVaultFiles/id_9443/cf_31/SHF-Kn-projektet.PDF
Jag tackar ödmjukast Markus Waldén för att han tog sig tid att svara på frågor. Avslutningsvis så vill jag säga att tyvärr så är skador en del av idrotten och handbollen, på alla nivåer. Vi kan och ska förebygga och minimera risken för skador men vi kan aldrig helt eliminera dem från idrotten. Samtidigt så går utvecklingen inom idrottsmedicin framåt (se vissa av svaren ovan), så opereras man för en korsbandsskada idag så har man säkert aldrig tidigare haft lika stor chans att komma tillbaka (om man sköter sin rehab). Jag kan också säga av egen erfarenhet att det inte går att jämföra den otroliga medicinska kompetens man har tillgång till i en elitidrottsförening, jämfört med vad man har som en vanlig Svenne Banan. På gott och ont givetvis.
Mycket läsvärt.
Du får gärna kommentera och skicka in via E-post:
rz-skrivare@telia.com
//Robban "Z"
Fotnot:
Hämtat från Vårdguiden:
Symtom
När du just skadat korsbandet känns det oftast som att något går sönder i knät. Det gör mycket ont. Knät brukar också svullna kraftigt inom några timmar och du får svårt att stödja på benet.
Efter några dagar eller veckor har du inte lika ont och svullnaden har gått ned. Då är det istället vanligt att knät känns ostadigt när du går. Det är också vanligt att det känns som att knät viker sig när du går nerför trappor.